IS banner
I för IMPERIALISM PDF Skriv ut Skicka sidan

Idag rullar amerikanska tanks längs Iraks gator och över Afghanistan flyger Natos bombplan som rovfåglar. Det är inte första gången en ledande kapitalistiskt stat ockuperar dessa båda länder. För inte så länge sedan var det brittiska armékängor som marscherade fram där. Om vi vill förstå varför rika kapitalistiska stater har öst våld över världen genom historien behöver vi gå till den marxistiska traditionens analys av imperialismen.

Till att börja med måste vi veta vad som menas med imperialism. Det första som bör sägas är att imperialism endast kan förstås som en del av kapitalismen. Den ekonomiska och militära konkurrensen är två sidor av samma mynt. Eller som journalisten Tom Friedman skrev “marknadens osynliga hand fungerar inte utan en osynlig knytnäve. McDonald’s kan inte frodas utan McDonnell Douglas, tillverkaren av stridsflygplanet F-15, och den osynliga knytnäve som gör världen säker för Silicon Valleys teknik heter Förenta Staternas armé, flygvapen, flotta och marinkår.”

Vad begreppet imperialism försöker fånga är det militära våld och den politiska kontrollen över svagare nationer som utövas av kapitalistiska stater utifrån ekonomiska motiv. Utmaningen ligger i att förklara hur dessa ekonomiska motiv ser ut och hur de tar sig uttryck genom historien. Lenin och Bukharin förklarade sin tids imperialism med framväxten av monopolkapitalism där enorma företag sökte använda den egna statens våldsapparat för att utvidga sina marknader, skaffa sig lämpliga investeringstillfällen och säkra tillgången till råvaror. Detta tog sig uttryck i den koloniala politiken och de stora europeiska imperierna. Här stod de stora kapitaliststaterna i direkt konkurrens mot varandra, en konkurrens som förde världen mot två världskrig och så när total förödelse.

Under efterkrigstiden och det kalla kriget skiftade karaktären på imperialismen. Tidigare hade de mäktiga kapitaliststaterna stått i direkt konflikt med varandra men nu formerades två huvudsakliga block. Kapitalismen i väst stod mot statskapitalismen i öst. Kolonierna kunde under en ofta blodig frigörelseprocess vinna självständighet i denna situation och de militära ockupationerna blev allt färre. Trots det utkämpades ett antal krig där inflytande över länder i periferin stod på spel.

Dagens diskussioner om imperialism fokuserar på USA:s roll som ledare för de kapitalistiska staterna och dess minskande ekonomiska styrka. De kapitalistiska staternas behov av kontroll över andra ekonomiskt och militärt svagare nationer är fortfarande enormt, särskilt som de viktigaste råvarorna, olja och gas, har sina huvudsakliga källor utanför de rika staterna. De övriga kapitalistländerna står i en tvetydig position till USA. USA:s enorma militära styrka gör landet till en oumbärlig allierad när det gäller att disciplinera andra stater men franska, brittiska och svenska företag konkurrerar med amerikanska såväl som med varandra. Så länge USA kan behålla sin militära styrka kan det också behålla sin position. Men den allt svagare ekonomin gör att USA i förlängningen inte längre kan vara en lika generös allierad som tidigare när man delat med sig av periferins tillgångar. Vidare kan andra länder på sikt komma att utmana USA i rollen som hegemon.

Den huvudsakliga anledningen till att USA ockuperar två resursrika nationer i Asien är för att vinna kontroll över deras naturtillgångar. Endast genom militär närvaro kan man säkra sitt behov av olja och gas samtidigt som man kontrollerar andra länders tillgång till samma resurser. Det är alltså i grunden ekonomiska motiv som ligger bakom anfallen och ockupationen av både Irak och Afghanistan. Samma sak gäller Rysslands korta krig mot Georgien. USA har ett starkt intresse av inflytande i Georgien som ligger strategiskt bra till för kontroll över Kaspiska havets tillgångar. I en värld där viktiga tillgångar blir allt sällsyntare hårdnar konkurrensen och därmed ökar risken för ett återkolonialiserande av länderna i periferin.

 

Kalendarium

Inga händelser

Kontakta Oss!

Mail: info@socialister.se