IS banner
H för HISTORIEMATERIALISM PDF Skriv ut Skicka sidan

Det finns en oändlig mängd sanningar om det förflutna. Därför behöver vi någon form av teori om vilka sanningar som är viktiga för att vi ska förstå vår historia. Brechts lysande dikt visar på den teori som vi alla får presenterade för oss redan som barn. Historien handlar om de stora ledarna, genierna och de driftiga entreprenörerna. Historien är historien om krigen de utkämpade och stordåden de utförde. En annan teori, idealismen, handlar om att idéerna formar vår historia. De stora tankarna slår rot i ett samhälle som sedan förändras i enlighet med dem. Det må vara idén om demokrati eller den vetenskapliga metoden. Det viktiga är att människans idéer är det som styr historien.

Men Karl Marx lade grunden för ett annat sätt att uppfatta historien. Historiematerialismen är en teori som utgår från att människan måste leva för att skapa historia. Det innebär att hon måste äta, klä sig och tillfredställa andra grundläggande behov innan hon kan tänka de stora tankarna eller utkämpa de avgörande slagen. Därför fokuserar historiematerialismen på produktionen, de olika sätt människan har fått maten till bordet och kläderna på kroppen. Sättet vi producerar saker och de mellanmänskliga relationer som uppstår i produktionen utgör grunden för vår förståelse av historien.

När människan blev bofast jordbrukare och klassamhället uppstod innebar det att det fanns en liten privilegierad elit som levde på den stora massans arbete. Eliten ägde jorden som de andra arbetade på och kunde tillgodogöra sig frukterna av böndernas arbete. Men för att detta skulle fungera krävdes tre saker. Först och främst krävdes det att överskottet i produktionen var tillräckligt stort för att föda individer som inte själva var sysselsatta i jordbruket. För det andra krävdes det att det fanns ytterligare en grupp som kunde förhindra att bönderna inte behöll det som de producerade, alltså uppstod ett krigarkast som upprätthöll lugnet med vapenmakt. För det tredje framträder prästerna, en grupp som kunde legitimera ordningen genom att hävda att kungarna och hövdingarna var utsedda av gudarna att leda folket. Eftersom eliterna hade mer resurser kunde deras idéer få ett starkt genomslag och acceptans. Elitens ideologi blev helt enkelt ett slags ”sunt förnuft”. Ur det enkla faktum att jorden delades upp mellan människorna och vissa blev jordägare och andra var tvungna att arbeta för dessa växte alltså ett allt mer komplext samhälle fram. Detta är något som den idealistiska historieuppfattningen och tanken att historien drivs av de stora ledarna försöker dölja för oss. Dessa är utmärkta exempel på hur eliterna försöker dölja att historien i mångt och mycket handlar om hur de med privilegierade positioner i samhället exploaterar oss andra. För så länge samhället är ett klassamhälle kommer samma mönster att bestå.

Historiematerialismen anklagas ibland för att reducera individen till en själlös robot styrd av ekonomiska strukturer snarare än den egna viljan och förmågan. Detta är en feltolkning. Historien skapas alltid av människan men inte fritt efter eget huvud. Naturen och människans arbete utgör gränser för vad som faktiskt är möjligt att göra och vilka idéer som kan få genomslag i ett samhälle.

Idag är det kapitalisterna som utgör den privilegierade klassen och det är deras idéer som får starkast genomslag. Vi lever inte i ett kapitalistiskt samhälle på grund av att vi tror på kapitalistiska idéer. Folk tror på kapitalismen på grund av att vi lever i ett kapitalistiskt samhälle som gör allt för att legitimera sig självt.

Historiematerialismen hjälper oss förstå att den legitimiteten är falsk och att en annan värld är möjlig.

 

Kalendarium

Inga händelser

Kontakta Oss!

Mail: info@socialister.se