IS banner
L FÖR LENIN PDF Skriv ut Skicka sidan

Få personer har varit utsatta för så mycket orättvis kritik som Lenin. Som den viktigaste ledaren i bolsjevikpartiet, som ledde världens första lyckade arbetarrevolution, är Lenins historia sammanvävd med den ryska revolutionens historia. Motståndare av socialismen sprider myter som att Lenin styrde med järnhand, var ansvarig för tusentals människors död, och att han lade vägen öppen för Stalins regim. Verklighetens Lenin var lite mer komplex.

1902 skrev Lenin ”Vad bör göras?”, som av Lenins kritiker (och även dogmatiska anhängare) i efterhand har setts som ett recept på ett revolutionärt parti. Detta är självklart nonsens. Som allt annat Lenin eller andra har skrivit måste texten ses utifrån sin tid och sitt sammanhang. Lenin argumenterar här för ett parti av övertygade professionella revolutionärer som opererar i små hemliga celler. Att vara socialist under tsarens styre var mycket farligt och många aktivister, inklusive Lenin, arresterades och skickades till fångläger i Sibirien.

Lenin ansåg att eftersom medvetandet och kampviljan i arbetarklassen alltid kommer att vara ojämn, måste man organisera de revolutionära arbetarna i ett eget parti för att de ska kunna agera utifrån en radikal politik gentemot resten av arbetarklasen. Partiet måste kunna handla enhetligt när så krävs. Man diskuterar saker man inte är överens om, lär av varandras erfarenheter och fattar ett beslut. Därpå förväntas det att alla medlemmar följer detta i praktiken. Detta är huvudprincipen i demokratisk centralism.

Det ryska socialdemokratiska partiet, som organiserade både reformister och revolutionärer, splittrades 1903 i bolsjeviker (som Lenin var med i) och mensjeviker. 1905 blev det ett enormt uppsving i klasskampen i Ryssland. Lenin argumenterade nu för att man måste öppna upp partiet och rekrytera alla unga som var aktiva i kampen. Det var inte så farligt om de var otränade politiskt eller gjorde fel. Arbetarna kunde lära sig av sina egna erfarenheter. En ny form av arbetarorganisering, sovjeter (råd) såg dagens ljus i detta uppror. Sovjeter är demokratiska församlingar som utgår från arbetsplatserna, där alla arbetare kan vara med och diskutera och bestämma. Dessa krossades naturligtvis när 1905-revolutionen led sitt nederlag.

1917 bröt det ut nya uppror i Ryssland. Folk var krigströtta och utarmade av bristen på resurser och sovjeter (för både arbetare och soldater) återuppstod. I Lenins ”Staten och revolutionen” som han skrev samma år, identifierar han staten som en förtryckarapparat skräddarsydd för att tjäna härskarklassens syften. Den kan därför inte övertas inifrån, utan måste brytas ned. I dess ställe måste man bygga en helt ny typ av stat baserad på arbetarklassens egna demokratiska organ. Sovjeterna var början på något sådant och bolsjevikerna lyckades så småningom vinna en majoritet i alla de stora städernas sovjeter till att ta statsmakten.

Lenin var ingen obestridd ledare, tvärtemot så måste han gång på gång kämpa i veckor eller månader för sina ståndpunkter. Han kunde också ändra sig om han blev överbevisad, till exempel när han godtog Trotskys teorier om den permanenta revolutionen.

Mot sin vilja blev Lenin ledare för den nya arbetarrepubliken och under de första månaderna infördes solida reformer: Man slöt fred med Tyskland, införde åtta timmars arbetsdag och stora löneökningar för arbetarna. Kvinnor fick rösträtt och skilsmässa, abort och homosexualitet legaliserades och all privat mark fördelades till fattiga bönder.

Detta betydde inte att den nya arbetarstaten inte fick problem. Lenin och bolsjevikerna hade hela tiden varit tydliga med att om revolutionen skulle överleva måste revolutioner lyckas i resten av världen också. En revolutionär våg svepte över Europa i kölvattnet av världskriget. Tyvärr blev den besegrad i alla andra länder, och inte mindre än 21 västmakter sände trupper för att stödja tsarens gamla generalers försök till kontrarevolution. Efter ett utmattande inbördeskrig vann den röda armén.

Men arbetarklassen var nu utarmad och inte kapabel att styra på samma sätt som tidigare. Detta banade vägen för en byråkratisering av både den nya arbetarstaten och bolsjevikpartiet. Men först efter Lenins död utvecklade byråkraterna egna klassintressen under Stalins kommando som till slut krossade revolutionen och dess ideal. Men detta får inte göra oss blinda för det faktum att Lenin var med om att genomföra världens största demokratiska process: arbetarrevolutionen i Ryssland.

 


Vidare läsning:

• A Rebel’s Guide to Lenin av Ian Birchall
• Staten och Revolutionen av Lenin
• Imperialismen av Lenin
• Lenin and the Revolutionary Party av Paul Le Blanc

Alla kan beställas på Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

 

Kalendarium

Inga händelser

Kontakta Oss!

Mail: info@socialister.se